KaffeKompaniets Nöjd Kund Garanti!
 Startsida
 Kaffeautomater
 Espressomaskiner
 Vattenautomater
 Varuautomater
 Kaffebryggare
 Sortiment/Beställning
 Erbjudanden
 Produktnyheter
 KRAV & Rättvisemärkt
 Teknisk support
 Service
 Kaffefakta
 Spel & nöje
 Företagspolicy
 Nöjd Kund Garanti
 Events/Sponsring
 Nyhetsarkiv
 Jobba hos oss
 Tyck till
 Samarbetspartners
 Kontakta oss

Lyssna till
vår populära
reklamjingel

 
 

Kundinloggning
Kundnummer

Lösenord



Glömt lösenordet?
Inte registrerad?

 

Kaffefakta


Automatkaffe | Kaffehistorik | Konsten | Hur kaffe blir kaffe | Kaffedrinkar | Kaffedrycker

Svensk Kaffeinformation

Femton droppar Kaffehistorik

Ett axplock av kaffets historia följer på denna sida. Finner du det intressant och vill veta mer, är vår källa Kaffeboken av Lars Elgklou, väl värd att fördjupa sig i.

Sägnen


Det finns många sägner om vem som upptäckte kaffet. Förmodligen stämmer ingen av dem, men följande berättelse är den vi gillar bäst.

Den handlar om några landsflyktiga egyptiska munkar, som på 300-talet flytt från förföljelsen i hemlandet. och slagit sig ner i bergen i Etiopien. En dag kom getaherden Kaldi kutande med andan i halsen och berättade för priorn att hans getter hoppade omkring som tokiga i fålan och att gamlebocken, annars så värdig och filosofisk, hade bytt skepnad sprang runt som ett hormonstinnt ungt kid.
Munkarna följde Kaldi tillbaka för att övertyga sig om att han talat sanning. Väl framme betvivlade ingen Kaldis historia, då getterna for omkring som yra höns och gammelgeten jagade yngre getter av motsatt kön. Varken böner eller recept av örtmediciner hjälpte och allt skulle nog ha blivit ett olöst mysterium om inte en av bröderna sett att djuren ätit av en viss buske och efter det fått detta märkliga beteende. En av munkarna tog mod till sig och smakade av buskens blad, bär och späda skott, och döm om hans förvåning när han fick uppleva kaffehistoriens första milda uppiggande rus. Priorn tog fasta på effekten och nu kunde hans kära munkar hålla bot- och andaktsövningar natten lång.
Tusen år senare konstateras att den uppiggande effekten berodde på förekomsten av ett gift - koffein.
Dessa munkar skulle alltså ha gjort dekokter på buskens olika delar och därmed varit de första kaffedrickarna i historien.

Verkligheten


Om det fanns många sägner, så finns det lika många sanningar.

Tidpunkten för upptäckten av kaffe är ytterst osäker. Vissa forskare hävdar att det härstammar från Mohammeds tid (600-talet e.Kr), andra hävdar att det är 300-400 år senare.
Hur som helst dröjde det flera hundra år innan man rostade enbart bönan. Länge använde man bladen och bären att göra dekokter på utan att rosta dem, innan något snille förstod att det faktiskt var bönan som gav den bästa smaken och effekten. Den sista utvecklingsfasen i kaffebönans tidiga historia blev stötningen och malningen av den rostade kaffebönan. Platsen för upptäckten av kaffeträdet har man ialla fall lyckats fastställa till den bergiga delen i dagens sydvästra Etiopien.

Fem droppar till...

Kaffet i Sverige


År 1685 vet man genom anteckningar i importräkenskaper att det första skålpundet (0,425 kilo) anlände till Göteborgs hamn. Tre år senare upptogs kaffe i apotekartaxan. Inte förän 1695 finns det uppgifter från Stockholm om ytterligare import, dock bara cirka 25 kilo.

Det blev en trög start för kaffet i Sverige och några smaskiga detaljer om privata kaffefester eller om några kaffehus går inte att finna. I varje fall inte runt sekelskiftet 1600-1700. Kafferostare Karl XII bidrog till att kaffedrickandet ökade i Sverige efter återvändandet från Turkiet. Nåja, kungen själv bidrog nog inte lika mycket som hans turkiska fordringsägare vilka han hade i hälarna under hemreträtten. Dessa herrar hade förmodligen trängande behov av sitt hemlands kaffe att stärka sig med under jakten och hade åtskilliga kilon med sig på hästsadeln för att klara resan.

Lyxdryck


Under hela 1700-talet ansågs kaffe vara höjden av lyx och dukades endast fram vid festliga tillfällen och på söndagar. Detta är inte svårt att förstå om man betänker att ett skålpund kaffe kostade lika mycket som en drängs årslön uppgick till i mitten av seklet. Bruket att dricka kaffe spreds sig likväl relativt snabbt och omtalas som en av frihetstidens symboler.

Nymodigheter...


Nästan allt kaffe kokades i Sverige, men det fanns undantag. Riksrådet Ulrik Scheffer (1716-1799) gav följande råd:
Man tager en tratt och sätter uti kaffekannan, uti vilken tratt man har en fin kammarduk, där man lägger malit kaffe; sedermera slår man hett vatten på kaffet, vilket så fort det hinner rinner neder i kannan, blir det bästa kaffet man kan smaka.
Nymodigheten hade kommit från Frankrike, men Scheffer talade för döva öron. Först i slutet av 1960-talet började svenskarna ändra kaffevanorna på allvar; det var nu som kaffekokandet alltmera ersattes av bryggandet.

Det började dyka upp Kaffehus (Caffe-huus, Caffé-hus) under 1700-talet som blev ett slags herrklubbar där de senaste nyheterna och de politiska frågorna ventilerades och ältades. Herrarna på kaffehusen spelade också schack, biljard, tärning och "Tryck-Taffel", rökte, snusade och mådde gott i största allmänhet. En del spel var emellertid förbjudna under denna tiden och detta ledde till en förordning som kom 1785 mot "Spel och dobbel på källare, kaffehus och andra näringsställen samt äfventyrliga spel hemma i husen".

Gammal kaffemaskin

Kaffet vinner terräng


Att kaffet har blivit så vanligt är beundransvärt med tanke på hur motståndet varit.
Det har klarat sig genom fyra totalförbud, lyxbeskatt-ning, ransonering och ren pro-paganda mot kaffet av både medicinsk och hednisk natur förekom frekvent under 1800-talet. Trots detta vann alltså kaffet terräng och parallellt med kaffehusen anlades det första schweizeriet i Trädgårdsföreningen i Göteborg. I dessa fanns ofta en speciell "likörkammare", en internationell företeelse i tidens anda. Kaffehusägare och sockerbagare protesterade vilt mot schweiz-eriernas rättigheter och denna motståndsrörelse växte och utvecklades så småningom till konditorier, där både bakverk och kaffe serverades.

Kaffehus blir "Café"


I mitten av 1800-talet uvidgades kaffemarknaden. Större restauranger och hotell inrättade kaffeavdelningar där det serverades kaffe med "avec".
På 1830-talet dök det franska ordet café upp i landet. Det är stor skillnad mellan kaffehus och café, hette det i Aftonbladet 1838. Kaffehusens tid var förbi.
På 1880-talet fanns omkring 600 kaféer i huvudstaden av högst olika dignitet och utseende som återspeglade deras gäster och den sociala strukturen.

I början på 1900-talet upplevde vi en kortare period av automatkaféer, där gästerna serverade sig själva, en företeelse som kan ses som ett förspel till våra dagars kaffeautomater på arbetsplatserna.

Allemansdryck


Allt fler svenskar fick råd att gå på kafé, men det var först på 1920-talet man kan säga att gemene man fick råd att gå på kafé och konditori. Vi fick ett slags kaffeexplosion under början av seklet. 1911 var importsiffran 35 523 ton, en fyrdubbling på 30 år. Under fyrtio år (1920-1960) blomstrade kafélivet som aldrig förr och ofta var det fråga om enkla kaféer där man träffades och umgicks. Så plötsligt förändrades allt. Det var 50-talet och televisionen gjorde entré och förflyttade kaffe-drickandet till TV-soffan. Under 60- och 70-talet blev hushållsmaskiner allt vanligare och bland dessa den automatiska kaffebryggaren.
Bryggkaffet slog igenom.

Hur vi kommer att dricka kaffe i framtiden är det ingen som vet, men i skrivandets stund (2002) har kaféerna de senaste åren fått en ny renässans och svenskarna dricker näst mest kaffe i världen.


Gå tillbaka till förgående sida... Gå tillbaka till startsidan... Gå tillbaka till toppen på sidan...
Copyright © 2002-2010, KaffeKompaniet
Denna sida använder sig av s.k. "cookies". Information finns här.

Web av Fredrik Brunberg
Sitemap